Traktorrace
Solen får trädens skiftningar i grönt, gult och orange att lysa. Det är höst när hösten är som bäst. På en åker i utkanten av Oskarshamn är det full aktivitet. Inte som man kanske skulle kunna tro av plogande traktorer, nej här har det samlats massvis med bilar. Åkern ser ut som en parkeringsplats. Tittar jag lite längre bort ser jag alla människor och fler strömmar till. Det är lite av en vallfärd på den lilla vägen.
Jag är på promenad och njuter av det vackra höstvädret och med mobilkameran i högsta hugg låter jag mig föras med strömmen ner mot åkern och alla människor. Det som drar oss alla dit är årets traktorrace. Stora och små traktorer åker slalom mellan höbalar så att lera och stubbåker flyger.
Det är otroligt. Det går fort och ibland känner jag hur jag håller andan när det ser ut som någon traktor åker så fort att den ska välta. Vad jag kan se är det bara män som kör men funktionärer och publik är blandad. Jag kan se hur småpojkarna går runt med sina föräldrar och beundrar alla traktorer. Det lyser av glädje och förtjusning i deras ögon. De äldre männen står i klungor och ser ut som om de vet vad de talar om. Alla verkar glada.
Jag går runt och tittar lite för här finns mer än traktorer. I ena kanten av åkern har det byggts upp som en liten marknad med allt från godis, läderväskor, indianska drömfångare till surdegsbröd.
Det är just det här som är charmen med att bo i en liten stad. Blandingen av allt och alla. Ett i mina ögon väldigt bonigt och snudd på töntigt evenemang blir en folkfest. Trevligt, glatt och kul. Det är spännande att se på tävlingarna och trevligt att kika runt. Folk träffas och umgås, pratar och skrattar. Alla är här från baby till gammelfarfar. Inget är töntigt! Bonigt, vad är det annat än en storstadens fördom om det man inte känner till. Det här är trevligt och kul!
