Fred
Vi tittade på en film som heter Agora och den fick mig att önska att vi människor kunde vara bättre, nej bra på att leva med varandra i fred. Tänk vad fel det blir när vi inbillar oss att det bara finns en ”sanning” och att alla måste bekänna sig till denna ”sanning”. Hur många krig har inte utkämpats i tex. religionens namn pga. att någon tror sig ha ”rätt” och att detta ”rätta” bara kan finnas om alla andras ”felaktiga” uppfattningar utrotas.
I filmen kämpade de kristna i Alexandria på 300 talet först mot de hedniska traditionerna som var rommarnas och sedan mot judarna. Kristendomen som ju predikar kärlek och att du ska vända andra kinden till och att du ska förlåta… De kristna i den här filmen visade bara viljan att erövra och hämnas och kuva. Hedningarna och judarna likaså. Makt är vad det handlar om, inte tro. Makt och egots vansinne. Idag har väl andra religioner tagit över dessa anspråk på att vara det enda ”rätta”. Alla slår de ur underlägen och vill upp till toppen, upp till makten. På denna väg är visst allt tillåtet. Det spelar ingen roll hur djävulskt man uppför sig så länge det sker i den ”rätte” gudens namn. Död, förtvivlan, hat och olycka blir resultatet. Så sorligt!
Din åsikt blir inte mindre rätt för att jag har en annan, eller hur?
Ju mer ”rätt” och ”fel” vi får lära oss att det finns, desto större är risken att bli rädd att vara ”fel” och behovet att vara ”rätt” ökar. Som de gruppvarelser vi är blir det viktigt att anpassa sig till de andra för att inte blir utfrusen eller attackerad, för att överleva. Så gror rädslan och själen krymper. Vi slutar tänka och gör det mest konstiga saker.
God självkänsla, kärlek till sig själv och sin nästa, medmänsklighet och träning i att tänka på många sätt…kanske kan det vara recept som motverkar fanatism, krig och förtryck.
En sak är säker, det finns inte ”rätt” eller ”fel” utan många olika åsikter och många olika vägar att gå och det ena behöver inte utesluta det andra.