Jämmer och suckar
Jag försöker låtsas att jag inte har ont i ryggen, magen och huvudet och är så trött att jag knapp orkar vara upprätt. Det går så där.
I går kom jag hem från Stockholm och några dagars coaching-kurs. Det har varit bra men intensivt. Jag är inte mycket för att resa bort och bo själv på hotell/vandrarhem nu för tiden. Jag som knapp känt till ordet hemlängtan, vill bara hem när jag är borta. Speciellt nu när jag har haft så ont att jag mått illa och varit lös i magen. Då vill jag bara vara hemma hos min underbare man. HEMMA. Åh, vad skönt det är att vara hemma! Jag vill aldrig mer åka bort. I alla fall känns det så just nu ;-). Det kan hända att jag ändrar mig om ett tag.
Jag har dock en liten fundering. Hur kommer det sig att jag inte kan ta med min man som maskot på mina resor? Borde inte det ingå i äktenskapsförordet att man får ta med sig mannen vart man vill och när man vill? Jag tycker det skulle vara så! Han kunde ju gå att krympa och stoppa ner i väskan och sedan när jag är framme är det bara att säga det magiska ordet, så blir han som vanligt igen. Fast det är klart, jag vill nog ha honom som ressällskap också och då är det bättre om han inte är ner krympt. Jag vill alltså ta med honom som han är ÖVERALLT! Eller, nästan överallt. T sa att när jag är höginkomsttagare följer han med. Vilket ultimatum! Det gäller alltså att tjäna en massa pengar… hur ska jag göra det? Något förslag???
En idé är ju att bli framgångsrik coach och ta jätte mycket betalt. Problemet med det förslaget är att det inte kan ske NU. Jag vill NU.
Jag tror jag krymper honom i alla fall, då kan han inte protestera så mycket. Eller så stannar jag helt enkelt hemma. Bra idé! Hemma, ljuvliga hemma :-).
Jo då, jag glömde bort ryggen för ett tag ;-)